Stabil Mara av Ola cemeterar GP-Ledning

Den 12e september tog Ola på sig maratonskorna och maratonpannbandet för att utsätta sig för Helsingborg Marathon och gjorde det med bravur. Detta innebär att han tar ett järngrepp om årets GP-titel. Nedan följer hans berättelse:

Nytt marapers för Ola i Helsingborg

Efter förra årets smärta och lidande trodde jag aldrig att jag skulle ställa mig på startlinjen till Helsingborgs marathon, men vad gör man inte för lite GP-poäng.

 

Kroppen kändes kanon, huvudet var också med när starten gick. Jag bestämde mig för att hänga med de 3 grönklädda farthållarna i sluttidstempo 3:30, lite väl häftigt för min del men jag gav det en chans. Med peppande publik och inte minst glada, härliga peppningsrop från farthållarna så blev det en härlig resa genom underbara Helsingborgs stad. Ja de första 28 kilometerna! Sen började det som lite tog udden av glädjen att springa de sista 14 km. Magen ville absolut inte samarbeta, jag vill inte riktigt gå in i det mer detaljerat än att säga att de sista 14 km var mest skit och jag konstaterar att det är långt mellan bajjamajorna när man väl behöver dem. 

 

Jag kämpade på så gott jag kunde och växlade mellan att jogga och gå de sista 5 kilometerna. Efter den fruktade serpentinbacken fick jag även kramp i baksida lår (känns bra inför Lidingö) vilket gjorde det omöjligt att ta ut någon form av vackert löpsteg. Krampen slog även till precis på målspurten och jag gjorde en vacker Platoon-liknande målgång (se bild).

Ola 150 m från mål

Trots detta blev det pers. och en sluttid på 3:43:03 och det är jag sjukt nöjd med. Nu är det  bara att vila baksidorna och ladda inför kommande krampframkallande backar på fina Lidingö.