Helsingborgs Terränglopp, ögonvittnesskildringar

Två av de deltagande uvarna i Helsingborg ger sin syn på spektaklet:

Per Åke: Helsingborgs Terränglopp avklarades i år precis efter att Emma kommit till startlinjen och precis innan det började hagla på eftermiddagen... Kanonförhållanden med tanke på årstid OCH i år lyckades jag hänga av de som var sist i loppet och behövde inte springa loppet med köpatrullen. Tack Oskar Käck för att du inte var med och varvade mig redan på första varvet i år. Det roligaste med dagen var faktiskt Ola Stigmars min när han under uppvärmningsrundan upptäckte att vi hade 1 km kvar till start och 15 min att komma tillbaka på och hinna göra oss iordning, den stressade konstanta blicken på klockan var bra. Han visade ju iaf var skåpet skulle stå under loppet - det var antagligen de 2 km träning jag tvingade ut honom på före loppet som avgjorde.

Emma: Två rekord slogs inom familjen Blomsterberg denna dag. Först var Magnus tvungen att köra illegalt snabbt för att jag överhuvudtaget skulle hinna till starten, innan startskottet gick. Uppvärmningen bestod därför av höga stressnivåer i bilen, sen en snabb spurt nedifrån Sundspärlan till start. De första km blev därför lite av uppvärmningskm, men sen försökte jag öka på lite. Tog rygg på en IS Göta, när jag sprungit om honom tog jag istället rygg på Heleneholms. Första varvet blev jag glatt påhejad av Ola på andra sidan sjön. På andra varvet spanade jag efter Ola, men kunde inte se honom. Citat Ola "jag såg dig, men då var jag så j..a trött så då ville jag inte heja". Sista backen var riktigt trött, men jag släppte inte heleneholms ryggen, efter den snabba backen ner spurtade jag om honom och en till och så imål, på en tid som blev det andra familjerekordet som slogs denna dag.

Nu laddar vi för klassiska Skryllemilen på lördag, där finns det många nya friska GP-poäng att hämta!